En massa tankar

Det är lungt Cax, jag ska inte ramla i fällan (eller så är jag redan där) men det känns kul att jag kan skriva för någon som läser.

Jag har skrivit dagbok sedan jag var tolv och har en gediger hög med tankar bara för mig, som är skrivna enbart för mig. Jag har velat bli journalist och författare i större delen av mitt liv och har skrivt en del för så många som möjligt att läsa. Det är skillnad på att skriva för sig själv och för andra. Inom journalistiken kallas det att vara personlig men inte privat. Jag försöker med hjälp av bloggen hitta den balansen. Jag vill vara personlig, det ska märkas att det är min blogg man läser och ingen annans. Men jag vill inte vara privat, det är mycket i mitt privatliv som inte känns relevant för en blogg. 

För övrigt så är det Elisabet och det är dockan som jag refererar till och fislisa vet jag inte vem det var. Det är mycket man inte kommer ihåg :) 

Jag har tagit reda på vem Alex (efternamn kan inte stavas till än) är och jag tycker inte om honom. Ungefär som Daniel Nyhlén. Det är pinsamt hur lätt yrkesrollen journalist får axlas av vem som helst. Såg dokumentären om Bratt där man pratar lite om IB- affären. Ingen har med andra ord grävt i politiken på 34 år och med "journalister" som Alex och Nyhlén kommer det nog inte hända än på ett tag.

Kommentarer
Postat av: Cax

Schulman har jag fattat det som att det ska stavas. Hörde att han har slutat blogga nu! Yay! Men har inte haft orken att verkligen kolla upp detta.

2007-10-02 @ 22:38:09
Postat av: Pappa

det är mycket man inte kommer ihåg RÄTT.

2007-10-17 @ 11:43:05
Postat av: mig själv

det beror ju på vad som är rätt

2007-10-25 @ 17:11:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0