Dagens YouTube klipp



Lycka :)

Dolda kameran

Ibland kan man få för sig att dolda kameran har startat och valt ut just dig till premiäroffret. Ibland. Som när kön i resturangen på skolan står still. Jag menar inte rör sig väldigt sakta, utan jag menar still, helt still, och alla bara står, utan att röra en min, som om någon (här icke närvarande) har tryckt på pausknappen . Å andra sidan finns det ett element av stress med i bilden som nog antagligen hjälpte till med frustrationen.

Folk. Jag älskar att hata.


Vatten över huvudet... igen

Jag hade koll. Stenkoll. Till och med köpt en kalender, för enkelhetens skull. Inget annat. Jag har städat (nästan) och har koll på tvätten. Har koll på studierna och har ingen stress.

Men.

Öppnandet av mailboxen krachade illusionen. 45 olästa mail som måste tas itu med. Ansökan till USA som verkar bli större och omständigare ju mindre hjälp jag får. Amnesty som har växt till en cancerböld under det senaste året och börjar nu vara. Framtiden AB som inte kan kontrollera vad dom skickar till vem och spyr ut jobbansökningar. Amnesty igen. Surveys jag iallafall inte kan delta i. Och Amnesty igen.

Nu vill jag dra kudden över huvudet och inte engagera mig alls. I något.

Och just ja, borde kanske säga upp lägenheten i sinom tid.

Piratkriget

"Kriget" om musiken har eskalerat ända sedan kassetten såg sitt första ljus 1963 och idag är kriget i full gång mellan "pirater" och "antipirater". På http://piratkriget.omfg.se/ kan man läsa om "krigets" utveckling sedan 1999 i form av nyhetsartiklar och bloggar publicerade på Internet.  "Kriget" berör endast de som förlorar pengar på fildelningen och de som fildelar men förekomsten har nått sådana proportioner att människor börjar tappa greppet om vad man får och inte får göra. Upphovsrättslagen (1960:729) säger att det är fullt lagligt att dela med sig av upphovsrättsskyddat material som konsumenten genom laglig väg har tagit del av till sin familj och sina vänner. En undersökning gjord av undersökningsföretaget NMA på uppdrag av bredbandsbolaget visar att hälften av de ungdomar och föräldrar som deltog i undersökningen inte vet om att det är helt lagligt att dela med sig av musik som du har genom laglig väg införskaffat.


Piratkriget började med en artikel publicerad den 15 juni 1999 i Aftonbladet. Artikeln berättar om att en olaglig kopia av filmen "Star wars - episod 1" sprids olovligt på Internet. Filmägarnas kontrollbyrå startade upp en tipstelefon då detta är en mycket allvarlig fråga. Spridningen av denna film ses som ett allvarligt brott mot upphovsrättslagen då filmen inte hade haft svensk premiär då artikeln skrevs.


Att öka eller icke öka försäljning - det är frågan

Den 21 juli 2000 rapporterade Aftonbladet om en amerikansk undersökning som visar att fildelningen ökar skivförsäljningen. Det är mest musikentusiaster som använder fildelningen till att få smakprov på musik de gillar för att sedan köpa artisternas skivor. Men den 28 juli 2003 har detta vänt, i alla fall i Sverige. Skivförsäljningen minskade med 14,4 % från året innan och boven är fildelningen på Internet. SvD publicerade den 13 april 2004 en krönika som återigen visade på att musikindustrin tjänar på fildelningen. De stora artisterna gör det definitivt och de förluster som industrin får till följd av fildelningen är försvinnande liten enligt Harvard Business School och University of North Carolina, som har genomfört undersökningen. DN skriver om samma undersökning den 28 mars 2005. Den 23 mars 2005 rapporterade SvD att skivförsäljningen ökade i USA igen men vinsten var fortfarande mycket lägre än vad den var 1999. Den 17 november 2005 publicerar Aftonbladet två artiklar som pekar åt olika håll. KTH visar undersökningar som pekar på att det inte är fildelningen som minskar industrins försäljning utan att den snarare ökar försäljningen eftersom intresset ökar men försäljningen sker dock inte nödvändigtvis i Sverige. Ifpi (musikindustrins branschorganisation) säger dock det motsatta, de har undersökningar som visar på att det ökade intresset för musik inte har resulterat i vinst för skivbolagen. Den 2 januari 2006 rapporterade SvD att piratpartiet hade bildats och efter det handlar inte artiklarna längre om musikindustrins ökade eller minskade försäljning utan fullt krig råder mellan piratpartiet och musik och filmindustrins organisationer, Ifpi och antipiratbyrån, och frågan är vem som ska få lagen och opinionen på sin sida.


Att äga eller icke äga - det är frågan

IDG skrev den 5 oktober 2007 att Sony BMG har beslutat att det numera är förbjudet att kopiera musik från en CD-skiva till en mp3-spelare även om du har köpt Cd-skivan. Den 2 januari 2008 fick Sony BMG medhåll av den amerikanska organisationen RIAA som anser att det är olagligt att lägga in låtar från sina egna CD-skivor till datorn. Upphovsrättslagen har upphört att gälla. Som konsument har du enligt Sony BMG och RIAA inte längre äganderätten till de varor som du har betalat för. Den 8 februari 2008 kom stim med ett förslag om en bredbandsskatt som ska möjliggöra fri nedladdning. Vänsterpartiet vill tillåta nedladdning av upphovsrättsskyddat material för personligt bruk, skriver Expressen den 13 april 2008. Samma dag publicerar samma tidning en debattartikel som oroar sig för att riksdagen kommer att besluta om en ny lag som kommer att hjälpa industrin att bejaka sina ekonomiska intressen. Den 14 mars 2008 har riksdagen enats om att hårdare tag ska tas mot fildelare och Internetleverantörer kan tvingas uppge sina kunders IP-adresser om bevis för fildelning föreligger. Det verkar som om industrin vinner piratkriget.


Leverpostej

Sitter med kaffe och reflekterar över saker som fika och mellanmål. För mig har de två sakerna alltid representerat svenskhet. Fika med mandelkubb, bulle och en småkaka är den svenskaste jag vet. Fika har en mysig klang av sommar, släktingar och skratt. Säg fika till vilken svensk som helst och du får se ett ansiktsutryck som utstrålar nöjdhet och längtan. Fika är höjdpunkten. Att "ta en kaffe" är den enkla varianten av fika, man skippar bakverken och sommarkänslan men annars är det i princip samma sak. Man ska dricka kaffe och konversera om ditt och datt.

Mellanmål är en annan intressant sak. Känns som ett sjuttiotalets påhitt med matpyramiden, tallriksmodellen och idén om att det är bättre att äta upp allt godis på en gång för tändernas skull. Jag ser framför mig gamla svt- filmer med någon liten kille i brun plyshdräkt sittandes vid köksbordet med ett glas mjölk, en skogaholmsskiva med en skiva hushållsost och en klementin framför sig.
Mellanmålet är heligt för svensken.
Smörgåsen är helig för svensken.
Mjölken är helig för svensken.
Jag är uppvuxen med mellanmålet, att det är det bästa påfundet i hela matpyramiden. Mellanmålet är charmigt. Mellanmålet har samma mysfaktor som fikat men utan sommarkänslan. Dock verkade mellanmålet visst inte så lyckat, såhär i efterhand.
(myten om det nyttiga mellanmålet)

Som norsk kan jag bekräfta att även om brödskive och kaffe är något som nyttjas i Norge så har inget av det fått speciella måltider i sitt namn. Fast där ljög jag nog lite. Den norska skollunchen är helt tillägnad brödskivene och inget annat. I Sverige hade det setts som ett mellanmål och skillnaden är att det är bara skollunchen som är lika med brödskiver i Norge, inte lunch överlag. Vilket gör hela defentitionen lite luddig och ger defenitivt inte samma känsla.

Den största skillnaden mellan en norsk brödskive och en svensk smörgås ligger helt klart i pålägget. I Norge äter man brödet för att ha något att lägga pålägget på i Sverige äter man pålägg för att inte brödet ska bli så torrt. Denna förekomst är jag helt övertygad har med brödet att göra. I Sverige finns mjuka saftiga limpor och massor med annat bröd som är sprängfyllt med socker. I Norge har du att välja på hästfoder, hästfoder och luft.

Norge har svårt med mellanting. Det är ytterligheter. Pålägg ett annat exempel. Nugatti och leverpostej. Det enda norska barn äter. Säg leverpastej till en svensk unge och du får grimaser som om ungen befann sig i en svinstia. Säg leverpostej till en norsk unge och du får reaktionen som du får om du säger fika till en vuxen svensk.

Men med tanke på ovanstående artikel så kan man ju egentligen fråga sig vad som var bäst. Såhär i efterhand.

Aerobic fall 2007


Det måste vara ett skämt

Nationalsocialistisk front värvar medlemmar

Jag hoppas på att hela grejjen är ett skämt. Bloggen som kommentaren. Jag hoppas verkligen. Och att jag framställer mig som dum som blir orolig. Inte för att bloggaren verkar ha grava mentala problem utan för att han kan tas på allvar och för att han kan raggas upp av Nationalsocialistisk front som också är ett grovt mentalt problem isig men på en helt annan nivå.

Jag känner till känslan av förtvivlan men det är ingen ursäkt för att kategorisera människor. Vi kan inte låta oss övertalas att det skulle vara någon skillnad, oavsett hur logiken fungerar och oavsett hur mycket bevis det kan finnas. Allt har någon gång haft bevis.

Jag är hellre överens än rätt.

5 saker man antagligen inte ska säga vid en gynekologundersökning:

1. Jag har sett fram emot det här hela veckan.
2. Det är viktigt att tänka på miljön, så jag har slutat använda toalettpapper.
3. Jag har jättelätt att få orgasm.
4. Om du får titta på min så ska jag få titta på din.
5. Det gjorde ont, nu måste du blåsa.

Replik

Fick en tänkvärd kommentar...

Postat av: Självmord ger mig kalla kårar
När man påstår att ett självmord är egoistiskt och fegt är det väl handlingen i sig och inte egenskaper inom individen som utförde det som man pratar om? Allt beror väl dessutom på omständigheterna runt omkring och måste bedömas från fall till fall. Sedan är även sättet du dömer personen som uttalade sig om det lite intressant. Hur kan du låta ett uttal av en högstadiebrud, som kanske vid det tillfället uttryckte en enligt dig konstig åsikt, ligga till grund för vad hon vet eller inte vet idag? I övrigt tänkvärda reflektioner...
2008-apr-11 @ 00:00

Det är klart att det är handlingen som det refereras till men i den goda viljans stress att få ungdomar att reflektera över känsliga ämnen så kan det lät bli fel. Å andra sidan så är det ju individen som utför handlingar vilket gör att handlingar och invdivider är inte helt åtskilda även om en handling kan göras av flera individer. Mobbning är ett bra exempel, där är handlingen en sak som alla tar avstånd ifrån men det är inte sagt att man nödvändigtvis avskyr den som mobbar. Men den som mobbar har fortfarande en ansvar över sina handlingar och det är ett ansvar som ligger på just den individen och ingen annan.

Jag försöker vara jättenoga med att inte nämna namn i min blogg. Dels för att jag skriver inte för att hänga ut enskilda människor och dels för att jag tycker inte att personangrepp är något att ägna sig åt (däremot inte sagt att jag är helt fläckfri inom detta men det är min strävan iallfall) Jag vet inget om vad denna person vet och inte vet idag men jag hyser inget personligt agg mot denna person. Att skriva så var mer ett sätt att förstärka hur korkad jag tycker att hela situationen var. Enbart en förstärkning för att få texten att låta angelägen och inte ett sätt att förtala någons person idag.

Vet nog inte vad jag håller på med.

Försöker latja med bloggen. Man måste ju börja någonstans.

Trodde jag var ensam...

...om att tycka att Malou är värdelös på att intervjua. :)

Tydligen inte. Tulle håller med.

Även fast det fantastiska i hennes intervjuteknik ligger i att hon först svarar på frågan i sin fråga och sedan kompletterar med mer information efter att det förvirrade intervjuoffret försökt komma på att säga något som Malou inte redan sagt.

"Och jag min idiot, jag gav dom alla rätt. Försökte göra om mig på allehanda sätt" - Jonas Gardell


Spännande

När jag har kört fast i artikeln jag ska skriva dras mina ögon till datorn och min blogg. En liten egoboost att läsa om intelligenta tankar man kläckt för ett tag sedan.

Betnérs ord poppar upp i hjärnan. Jag tänkte att även jag hade tänkt på detta. Är jag med andra ord lika smart som Betnér även om jag inte har den finurliga utformingen eller är vi båda lika korkade?

Yttrandefriheten måste gälla alla, även de som inte vill ha någon - Magnus Betnér

Mitt blogginlägg


Datorhaveri

Det är så typiskt. Jag tar mig vatten över huvudet och köper en dator till 14 000 och tänker att den här, den här ska jag sitta med jämt och pyssla med allt. bilder, bloggar, texter, hemsidor och spel.

Det blev sims2 som var drivkraften i köpet av en ny dator. Men ändå. Nu när den är inlämnad så saknar jag allt annat jag tänkt göra men ändå kretsar allt kring spelet.

Skit oxå.

Kaffesug

Jag kryssade i non-smoking rutan på applicationen till ETSU. Men jag vet ju inte. När fredagen är här så är det en av dom sakerna som uppskattas. Att röka. Märkligt. Men så är det. Och jag är inte världens sämsta människa för det.

Tråkigt med min image bara.

Nu ska jag iallafall försöka skriva en artikel om vadsomhelst (nästan) men jag kommer inte riktigt så långt.

Design

Tänkte mest på hur kass jag är som inte har en flashig blogg...

It´s all about the timing

Jag tänkte på det här med att när man har fått nog av något så tänker man att "nästa gång, då jävlar". Och man vet att nästa gång då kommer droppen, för man vet att det är alltid så det blir och nu får det vara nog. Man har bestämt sig. Man vet exakt vad man ska göra. Man är nöjd. För man har kommit på, kommit underfund med hur man ska få bukt med problemet. Man ska säga till en gång för alla. Nästa gång ska det ske.

Och så händer det inte.

När man är på badhus händer alltid två saker. Och då menar jag två saker som alltid finns där. ALLTID. För det första så är man osynlig, de andra simmarna verkar inte ha tagit någon som helst notis om att man existerar simmar helt sonika i sin egen takt och stirrar innehållslöst rakt ut i tomma intet för att undvika kontakt. För de vet ju inte att man är där. Onej, det ska dom alltid vara noga med. För det andra så spelas alltid titanic- låten på badhus. Vilket badhus du än är på i hela Sveriga så spelas titanic- låten. Jag garanterar. Det händer ALLTID. Dessa två saker är skrivna i sten. Nä, de är gjutna i sten. Så säkert är det. Varje gång har jag reflekterat över dessa faktum och tänkt. Någon gång måste jag skriva om det här. Det är kul att det alltid är såhär. ALLTID.

Och idag hände inget av det.

Typiskt.

Tanten tittade bak och log, lite ursäktade för att hon simmade så sakta. Fast jag vågade inte simma om, för jag simmar inte fort och det slutar alltid med att jag sparkar till någon varje gång jag försöker (ALLTID) så jag låter helst bli. Men det kändes bra att hon visste om att jag fanns där. Och titanic- låten. Nä, det var Linda Bentzing för hela slanten. "jag kan klara mig själva, kan gå ut varje kväll, komma hem när jag vill, hmhmmmm, utan dig tätt intill". Inte riktigt samma feeling som när titanic- låten strömmar ut genom hötalarna och man ser dicaprio framför sig och man vet att man är i en bassäng. Nu ska det visst vara "jag ljuger så bra hahaha... hmmhmhm". Och man känner för att liksom gå på disco istället, inte skvätta omkring med gamla tanter som inte skulle öka takten om det så brann.

Men jag tänkte på en annan sak. Brandlarmet på badhus. Tydligen en stor röd lampa av något sirenliknande slag. Känns som om det blir fart om det sätter igång. Lyser säkert. Och låter säkert. Som en minibrandbil fint uppsat på väggen, redo att låta som bara fa-an om en liten rökstrimma letar sig fram.

Men på ett badhus?

Det brinner. Och alla befinner sig i vatten. Vill man då att dessa halvnakna och blöta människorna ska upp och i panik springa omkring på det blöta golvet som man ALDRIG ska springa på.

Känns  Det  Kanske  Inte  Lite  Bättre  Att  Vara  Kvar  i  Vattnet?

Uppe med tuppen

Ärlig talat så vet jag inte vad som är fel. Varför jag har så svårt att kliva upp. Nu har jag svårt att somna också, vilket gör uppklivandet ännu svårare. Jag är rädd jag ska svimma av ren utmattning senare på dagen. Två timmar kanske inte är fy skam ändå.

Det var ju Esrange jag skulle till...

Jag ska, jag ska börja skriva igen. Mest för att jag själv vill. Det måste bli min trygghet att "blogga". Hur ska jag annars klara mig fem månader över Atlanten. Ångesten kryper på redan. Men mest för att jag måste flytta från Karlstad och mellanlanda i Billingsfors. Mest för att efter fem månader har jag inget. Förutom Billingsfors och jag måste dit, först, för det finns inte så mycket annat just då. Det är mest det jag har ångest över. Mitt förflutna kommer ikapp mig och jag som har glömt bort det så länge.

Jag pratar alldeles för mycket för mitt eget bästa. Det har jag alltid vetat om. Men ändå så säger jag saker. Saker jag hör, saker jag drömt om eller bara någon flyktig åsikt som inte betydde så mycket för världen. Precis som mitt förflutna så kommer mitt prat ikapp mig, det är ändå ungefär samma sak. Jag vet att dom minns allt jag har sagt, någonsin, och jag har ångest för att dom ska använda det mot mig. Jag borde lita på människor men jag gör det inte och jag är speciellt rädd för dom som jag har växt upp med. Barn är elaka, det är inget man kan göra åt, men det är när de stöds av de vuxna som det blir problem. I vilket fall som helst så skulle jag vilja ta all skit som jag har snackat och bipetibipetibop få det att försvinna. Jag kan skylla på hundra saker men jag vet att jag har snackat en massa skit, en del saker elaka som var tagna ur luften, annat bara saker som jag sa utan eftertanke. Prat färdas dock snabbt och när man säger saker man inte menar så blir pratet ett gift som onekligen kommer att förfölja en. Det man kan göra är att föneka. Men det är fegt.

Det jag vill mest i hela världen är att bli omtyckt.

RSS 2.0