Ärligt talat...

Mr. Jesus är nästan ett daglit inslag i mitt liv. Varje gång jag jobbar kommer han och pratar engelska. Han försäkrar sig om att jag är döpt och att jg är döpt av en manlig präst. Det är alltid viktigt att jag väger jordgubbarna och bananerna som han köper. Jordgubbarna är det styckpris på men jag tror inte att den diskussionen kommer leda någon vettig stans. Han har alltid keps och en grå täckjacka på sig, Alltid. Oavsett om det spöregnar eller som idag 30 grader varmt.  Han betalar alltid med kort och tar i stenhårt när han drar igenom kortet, även här känns diskussionen om att det inte är nödvändigt att ta i så himla hårt onödig. Han är alltid pratsam med de andra kunderna och idag var nog en speciellt bra dag. De han frågade namnet på hette Mattias och Adam, hans förstjusning gick absolut inte att dölja när han hörde namnet Adam. Han väntar alltid tills den sista kunden i kön är färdig för att berätta för mig vad jag ska läsa i nya testamentet. Han frågar först om jag har den, vilket jag faktiskt har. Första och sista kapitlet, sjunde och femtonde ska jag läsa. De är viktigast. Han vet att han säger detta varje gång, när han lägger varorna på bandet säger han "I've told you once and I've told you twice and I'm gonna tell you again". Hans besök slutar alltid med ett bless you vilket jag svarar bless you too tillbaka.

En helt annan sak.

Hur jävla svårt kan det vara att lägga varorna efter varandra på bandet, E f t e r varandra och inte i en stor hög. Jag rycker och drar och slänger varorna, det är ju inte jag som ska ha dom. Så för min del. Men jag ser hur de desperat försöker hålla kvar varorna på bandet trots att det åker framåt och kommer att fortsätta göra så tills varorna når vågen. Jag ser hur det suckar uppgivet när varorna trycks sönder när bandet försöker få den sak som ligger längst ner framåt. Jag ser hur de låter bli att lägga saker på bandet för att de tror att det är bandet och jag som gör att deras varor trasas sönder, vilket de sen glömmer bort och så är det mitt fel att jag inte har kastat mig över hela varubandet för att se till så deras mjölk/tidning/godis inte ska förglömmas. Hela min uppenbarelse vill (speciellt när det är kö) plocka fram lärarglasögongen och pekpinnen och ge en liten lektion i hur effektivitet uppnås. Men nej, så kan man ju inte göra. Kunden har alltid rätt och kunden får aldirg under inga omständigheter får reda på hur korkad kunden egentligen är. För lika sant som att kunden alltid har rätt är kunden är alltid korkad.

Over and out

Peas out, oh no they are everywhere!
Haha, skitkul :) Det är ärtor överallt.. fattar du? Peas som i ärtor men används i utrycket för Peace istället som är fred. Peace out är ju ett utryck men med peas så blir det ärtor ut, och då är dom överallt.. Haha, det var väll jättekul!
(If you have to explain the joke it is probably not funny - x)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0