Pathetic or not pathetic, that is the question

Jag är online på facebook 24/7 och jag har förstått att det är patetiskt, att man inte har något liv om man är det. Den enda slutsatsen som jag då kan göra är att jag just nu inte har något liv. (Det verkar som om positivismen bara flödar, men vänta nu lite). Jag är väldigt nöjd med att inte ha något liv just nu, att inte ha några stora studieplaner eller ett nytt jobb eller flytta till ett nytt spännande ställe med en massa nya spännande människor och vara med om en massa nya spännande äventyr. Jag är väldigt nöjd och glad över att jag har parkerat arslet i soffan till mina föräldar och dom jag ska se och träffa är kompisar som jag har haft länge och sådant jag ska göra har jag redan prövat på eller redan vet lite om. Ingenting nytt och inga äventyr.
Såklart blir det några små äventyr här och där, men jag försöker intala mig själv att tiden står lite stilla nu och det gör inget att jag hänger på facebook...
_______________________________________________________________________________________________
I've heard that it is pathetic to be online on facebook 24/7 and that those ppl doesn't have a life of their own. The only conclusion I can make is that I, who are online on facebook 24/7, do not have a life.
But I have to say, I do not mind. I do not mind not having a life right now. I'm quite content with the fact that I parked my ass in my parents sofa and that the things I'm gonna do are stuff I'm already familiar with. No new studies, no new job, no new apartment and place with new people and exciting stuff to do. Everything is known and familiar and calm and easy. Nothing new at all.
I am, of course, gonna have some small adventures with known friends. Of course. But other than that, the time is still and I'm spending it on facebook.

Kommentarer
Postat av: Britta

Gillar att du står för att vara patetisk! Det blir liksom mindre patetiskt då :)

2010-09-06 @ 17:58:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0