Sommaren -08 kommer att bli ihågkommen som sommaren jag tillbringade på KIWI med hemlängtan till ett hem som har upphört. Jag är vit som ett lakan och jag kommer att säga att jag har jobbat men det är inte sant. Det finns många tillfällen för mig att ligga i solen och träna och allt sådant som jag egentligen vill göra men inte gör. Och jag har kommit fram till att jag inte vågar, jag vågar inte sitta någonannanstans än framför tv:en eller kassan på KIWI, för då börjar jag tänka på hemma och då börjar jag säkert tänka på USA och då tänker jag på flygresan och då tänker jag på att jag är alldeles ensam i ett jääättestort land och då tänker jag på att jag ska tillbka någongång oxå och då tänker jag på att jag ska börja jobba och ta körkort och bli vuxen och om mina vänner inte är samlade måste jag skaffa fler, som man kan umgås med på en daglig basis.

Fick campuskänsla när jag gick hem idag, hörde engelska pratas och glas klirras från em balkong. Klockan var efter elva och det var sommarkväll. Som augusti på campus, då utbytesstudenterna har kommit men inte riktigt alla i korridoren. Den bästa tiden på campus, eller det kanske är maj, då campusfesten är. Eller efter jul kanske, då alla kommer tillbaka efter att ha firat jul hemma eller mitt emellan då man har vardag som är på skolan och i simhallen och på elljusspåret (*host* bara det senaste året *host*) och i köket och på rumpan och på maxi och på ica och på bergivk och mitticity eller bussen eller på promenad. Eller på sommaren då det är få med människor men vi som varit där haft kul ändå och läst sommarkurser, ätit jordgubbar och druckit vin (inte allt på samma gång av alla dock).

Jag sätter punkt här.

"I love the smell of napalm in the morning" - Apocalypse Now

annat skoj citat

"Don't let your ego write checks your body can't cash" - Top Gun

Senaste nytt från mitt spännande liv. Som jag dessutom bara måste dokumentera i bloggen för att ytterligare bekräfta att jag inte något som helst att göra....

Öppnade paketet med Twinings collection, en väldigt smart sak för sådana som mig som egentligen aldrig kan välja. Om jag inte kan välja i affären kan jag köpa ett paket med flera sorter så kan jag ha svårt att välja hemma sen istället. Mycket bra. Som sagt ska paketet innehålla fem små paket med fem paket te-påsar, därav det klashiga namnet 5x5.. men hör och häpna. Paketet innehöll bara fyra paket, "apple, cinnamon och raisin" var spålöst försvunnen. Paketet var inte öppnat eller så, så det måste ha blivit fel i fabriken. Så spännande, så spännande.

Jag är för ärlighet och försöker vara ärlig precis hela tiden och om jag råkar säga något som inte visade sig vara 100% sant plågar det med oerhört. Om jag för exempel skulle säga att jag har 24 glas när det visar sig att jag bara har tolv skulle jag ligga uppe halva natten och tänka på vilken lögnare jag är och tycka att jag är världens hemskaste människa och undra varför jag ljuger på det viset. Men ärligt talat så var det ju ändå bara en felsägning och det borde ju inte ligga till grund för att aldrig lita på mig och alltid vara misstänksam till vad jag säger, eller?

Men i förrgår så ljög jag och om jag trodde på Gud så skulle det vara en av de värsta lögnerna dessutom. Men det gör jag inte så  det är väll mer en kul historia.

Jag jobbar som bekant i en mataffär i Norge och att sitta i kassan är en upplevelse, inte bara för att Norge är kvar i ett samhälle där du som arbetare ska tjäna dina kunder och sen håll käften utan för att man får träffa folk. Folk är ju som bekant ett favoritämne. En äldre herre med dålig hållning och vitt hår la upp en banan och en juice på bandet. Bananen var halvöppen och jag sa att han bara kunde springa och hämte en ny, väldigt många kunder är väldigt kinkiga med kvaliten på deras frukt, helst ska den inte vara mogen överhuvudtaget och om den är det så räknas den som rutten. Men gubben insisterade på att jag slog in fullt pris och han ville så gärna köpa den bananen så att affären skulle få mindre svinn. Vilket jag tyckte var godhjärtat så jag slängde med en påse, de flesta fuskar till sig en påse iallafall. Än så länge egentligen inget märkvärdigt men så plötsligt....
-Bless you, have you heard about jesus? He's the greatest guy, He died on the cross for you! Are you baptised, are you baptised in holy water?
Han sträckte upp händerna och pekade på mig. Tydligen så skulle jag svara. Naturligtvis var det kö, som det är alltid är när jag sitter i kassan. Så även om jag inte är den som backar ur en diskussion så kände jag att det inte var läge att vara ärlig här så jag svarade ja
-By a MAN or by a WOMAN?
Varenda ben i min kropp ville svara att jag inte är döpt överhuvudtaget men om jag vore det så skulle jag vara stolt ifall det var en kvinna som döpt mig, bara för att. Men återigen, det var nog inte läge för en teologisk diskussion. Så jag svarade snällt... by a man

Tekniskt sett så är ju detta att ljuga och i en religiös värld den värsta av lögner. Men nöden kräver ingen lag och om jag varit ärlig så vet man inte vad som hade hänt. Han såg ju ändå ut lite som Jesus själv.

Jag tycker om info-sidor, och busstidtabeller och hemsidor och kartor där man kan ta reda på saker själv. Allra bäst tycker jag om att ringa en person som är insatt i ämnet och som kan tala om för mig hur och vad jag ska göra men i telefonsvararens tidevarv är det en svårare uppgift att ta sig an än, låt oss säga, stoppa världshungern. Då vänder jag mig till alternativ nummer ett. Dock finns det ett frustrationsmoment vid det första tillfället som sällan uppkommer om man får tala med en kompetent person. Om informationen är otillräcklig finns det absolut ingenting som jag kan göra för att få tag på denna information, absolut ingen. Då vill jag helst kunna prata med en kompetent person om detta och helst få ett vettigt svar på varför informationen jag söker är otillräcklig. Ingen gillar dock att få kritik och därför antagligen får man förmoda att telefonsvararen har satts in. Så behöver ingen ge tillräcklig information och ingen behöver stå till svars för det, utmärkt... Vilken problemlösning!

Hur som haver.

Det var ungefär tio år sedan som jag satte min fot i Åmåls simhall (och om Bengtsfors kunde ha en simhall så vore detta inte ett problem från första början så jag bara ä l s k a r mitt uppväxtområde) och nu kände jag att jag inte helt vill lägga av med träningen bara för att jag nu längre inte lever i Karlstad utan tänkte återupptäcka de underbara bussförbindelserna och öppetiderna och den fantastiska lättillgänglighet som präglar det underbara landskapet Dalsland. Bussarna var ändå inte så farligt med tanke på att Västtrafik helst ser att bygden ur ett kollektivtrafikssynpunkt helt läggs ner utan ungefär varje timme kunde man ändå ta sig till Åmål (från Bengtsfors) och det känns ändå helt okej. Information helt lättillgänglig på vasttrafik.se. Vidare till Åmåls kommuns hemsida. Var ändå inte allt för svårt att klicka sig fram till simhallen och där stod minsann allt, öppetider och vad som finns och kostnader och .... vänta nu, vart någonstans ligger simhallen? Nu kanske alla som jobbar på Åmåls kommun tycker att Åmåls geografi är världens enklaste och ifall man känner till simhallen så borde man kanske veta vart den ligger. Men som sagt, det var ändå tio år sedan och hur svårt kan det vara att skriva ut en simpel adress? Finns inte. Eniro ger ett förslag på vart den kan ligga och det känns ju fint. Tryggt och säkert och så. Så nu får jag gissa hur lång tid det kan ta att gå från Åmåls torg till simhallen när man inte vet vart den ligger och hur lång tid det kan ta att gå därifrån och tillbaka igen, vilket borde gå fortare för att jag då vet vart torget ligger i relation till simhallen för det vore kanske inte så roligt att missa en buss som går ungefär varje timme och sista går 21:18 men man får hoppas att simhallen inte ligger så långt ifrån torget ändå och eftersom simhallen stänger klockan 19 så behöver jag ju bara vänta i två timmar på sista bussen. No biggie

Jag saknar Karlstad där man klagar över att bussarna går varje kvart och tar en halvtimme från Campus till Bergvik. Där elljusspåret ligger 200 meter från min korridor och badvatten är egentligen bara gnällavstånd ifrån. Det tar en kvart att gå till affären och lika lång tid med buss till stan och till busshållplatsen är det tio stora steg om man har bråttom.

Jag hatar landet, jag avskyr att bo på ett berg. Oavsett vart du än tar vägen så har du ett berg att ta dig uppför på vägen tillbaka. Allting är så förbannat omständigt.