Spanish 101
Or actually Spanish basic course (otherwise, we use the letter system in Sweden and not numbers) starts today. I know I wrote that I might have been called in and that I'm kind of expecting that I was. Anyway, I was and today I start. The most exciting part about it is the beer afterwards, I'm mostly looking forward to that one. Mmmmmm, beeer :)
And I'm looking forward to something moving forward in my life right now, everything is stuck like a plot story of a succesful sitcom (hehe, wasn't that one clever). No matter what I do, I seem to be at squere one again and have to do everything over again.
I transferred money to my swedish account (from norway) but I got the wrong number so it got transferred back again. It's not only lost time with my money but aswell, lost money in that giant digital leap backwards.
I got the papers for applying for taking a drivers license on sunday (personal delivery, very good) but when I went to take the eye sight test, the guy says that these papers are not valid. Once again, I thought I got one step forward but it turns out that I'm still on squere one.
I did, however, reorganize my room so that I will be able to sit there, at a desk, and play with my blog and other exciting stuff.... but, as I reoganized, a lot of stuff with nowhere to go emerged and are now on the floor in a big pile, just waiting for me to do something about it.
All in all, I'm glad my mom did my laundry....
Pathetic or not pathetic, that is the question
Jag är online på facebook 24/7 och jag har förstått att det är patetiskt, att man inte har något liv om man är det. Den enda slutsatsen som jag då kan göra är att jag just nu inte har något liv. (Det verkar som om positivismen bara flödar, men vänta nu lite). Jag är väldigt nöjd med att inte ha något liv just nu, att inte ha några stora studieplaner eller ett nytt jobb eller flytta till ett nytt spännande ställe med en massa nya spännande människor och vara med om en massa nya spännande äventyr. Jag är väldigt nöjd och glad över att jag har parkerat arslet i soffan till mina föräldar och dom jag ska se och träffa är kompisar som jag har haft länge och sådant jag ska göra har jag redan prövat på eller redan vet lite om. Ingenting nytt och inga äventyr.
Såklart blir det några små äventyr här och där, men jag försöker intala mig själv att tiden står lite stilla nu och det gör inget att jag hänger på facebook...
_______________________________________________________________________________________________
I've heard that it is pathetic to be online on facebook 24/7 and that those ppl doesn't have a life of their own. The only conclusion I can make is that I, who are online on facebook 24/7, do not have a life.
But I have to say, I do not mind. I do not mind not having a life right now. I'm quite content with the fact that I parked my ass in my parents sofa and that the things I'm gonna do are stuff I'm already familiar with. No new studies, no new job, no new apartment and place with new people and exciting stuff to do. Everything is known and familiar and calm and easy. Nothing new at all.
I am, of course, gonna have some small adventures with known friends. Of course. But other than that, the time is still and I'm spending it on facebook.
A must see clip
This is a clip that a friend of mine did that I want to spread :)
I'm not mean, I'm honest
Jag har tusen tankar om allting men ingenting verkar vilja komma ut. Egentligen så vill jag sätta mig ner med en kaffe och läsa en nyinköpt tidning (tidskrift?) och sedan fortsätta på att förbättra mitt författarskap (eller kanske förverkliga) en annan sak som jag vill göra är att memorera spanska grammatik, men det är bara fruktansvärt tråkigt. Hur som helst så sitter jag framför datorn och vågar mig egentligen inte till att göra något mer än att kanske sätta mig framför tv:en. Jag känner att det är gamla spår som trampas upp. Å andra sidan är väll inte det så himla trevligt att skriva om i bloggen. Men, bloggen handlar ju om mitt liv i billingen och sådant är ju livet här. Iallafall för mig.
Jag vill att min blogg ska vara positiv och full av roliga historier och tankeväckande åsikter. Men jag vet inte om jag är så positiv eller om jag har några roliga historier eller om mina åsikter är särskilt tankeväckande. Just nu känner jag mig bara som en bitter surkärring som lever i det förflutna. Och det är inte särskilt positivt, roligt eller tankeväckande.
Men för att avsluta positivt...
Biljetter till Malta är bokade för 19 oktober :)
Oh, dear god, the agony!
Ok, I have no idea what to do. I feel that I don't want my phone, my nokia has been a true friend (even if I dumpet it in US) but now it is time for a change. I'm between HTC Desire or Iphone 4.....
I'm sorry, but I can't decide, I just can't. On the one hand and on the other hand, the reasons for both are haunting me like bad dreams.
Maybe I should make a pro con list. But it is not just the phone, it is the subscription it comes with as well, and whether phone is locked for a small eternity and such things. First of all, what company is the best one?
And on top of this, the Swedish election. Dear freaking god, I know the outcome but do I really want to see it? I'm gonna be suprised even tough I've been saying it since the last election.. it's gonna feel like I'm sitting on a train heading to a clif and there's nothing I'm gonna be able to do about it. Oh, well, I can always move away... (don't worry, I'm gonna vote and do my best to do my part)
______________________________________________________________________________________________
Vilken ska jag välja? HTC Dexire eller Iphone 4? Och vilket abonemang och vilken operatör? Så många val, så många kostnader... och jag har inte fått körkortspriserna ännu så jag har absolut ingen koll på om jag ens har råd till att införskaffa en ny mobil. I nuläget så verkar min mobil fungera lite som den vill, den ringer när den vill och spelar den musik den känner för.. jag får ibland inte ens åtkomst till menyn (men frukta inte, jag har extra på lager)
I övrigt kan jag tala om att alliansen vinner majoritet i riksdagen, sd kommer att snika åt sig några platser och något litet parti kommer att halka ut. Och när alliansen får majoritet i riksdagen så blir det nog en moderat statsminister.... vilket leder till Reinfeldt nog väljer ut personer från alliansen till regeringen (för ni tror väll inte att det är vi folket som väljer regering? det är det ju faktiskt statsministern som gör. Och vi väljer endast statsminister typ indirekt, för det är det ju riksdagen som gör... det enda vi egentligen gör är att fördela platserna i riksdagen). Men vi får hoppas att jag har fel. fast å andra sidan vet jag inte vad dom vill längre.
Det tjafsas om sakfrågor men jag vill veta vad dom tror på, vad anser dom att fördelningen ska, vem ska få mest av kakan? Fast å andra sidan har jag inte riktigt vågat se på några tal och debatter. Jag blir så upprörd och sen besviken och tillslut blir jag bara ledsen och vill gräva ner mig och hoppas på att det blir bättre sedan. Men vad gör det, alliansen har ju bara fått fyra år på sig... dom kan väll få fyra år till på sig, så måste allt byggas helt från grunden sedan istället, istället för bara halvvägs.
Men sossarna och vänstern kommer väll bara springa omkring som yra höns iallafall och inte riktigt veta vad dom ska tycka och tänka. Nä, det blir nog värre....
Wait for it...
Jag befinner mig i ett tillstånd av väntande. Men jag kan ju å andra sidan ta tag i lite saker så går det lite fortare. Annars är jag väldigt bra på att vänta, jag har inga problem med det. Att vänta lite kan vara trevligt ibland, när man vet att det man väntar på är något gott, trevligt, bra. Om man väntar på något obehagligt är det inte lika roligt att vänta, men det sker ju inte alltför ofta som tur är.
Eftersom jag saknar bil (och körkort men ett körkort har inte fyra hjul så det är inte så att man kan ta sig någonstans med bara ett körkort) så tillbringar jag mycket väntetid på tåg och buss (och i det sista även flyg). Upp till en timmes väntetid tycker jag aldrig är någon fara, det är tid man lätt slår ihjäl då man kan läsa något eller kanske äta något om det är tid för det. Tre timmars väntetid kan bli lite mycket och när jag åkte från USA blev jag sittandes på flygplatsen i Atlanta i fem (eller var det sju) timmar. Jag funderade över att kanske åka och titta lite i stan men då flygplatsen hade sin egen tunnelbana vågade jag mitt inte utanför den terminal jag skulle åka från. Att miss flyget skulle vara långt värre än att ha tråkigt i några timmar. Och det blev tråkigt efter några timmar, det blev det.
Just nu handlar mitt väntande om dagar och veckor men jag är inte fast på en flygplatsterminal (utan egentligen något mycket värre) så det handlar egentligen inte om samma väntan alls, men det är samma ord ialafall.
Som du kanske märker så är jag just nu lite uttråkad, men det är mest för att jag drar mig för att faktiskt ringa till tandläkaren och få en tid som jag kan vänta på. Även om jag efter att min framtand var infekterad inte gillar tandläkare så värst mycket så är det inte att gå till tandläkaren som gör att jag inte ringer.
Jag vet helt sonika inte vart jag ska ringa. Jag har inte skött hela den saken själv än (26 är det nya 17?) och jag vet inte hurvida jag ska rigna privattandläkaren som fixade min framtand (samma framtand, ett annat "problem") eller om jag ska ringa det komunala (eller statliga? eller är det landstinget som sköter tandvådren?). Min idologi röstar för det kommunala men jag vet inte vad plånboken säger, är det dyrare eller billigare hos den privata? Hm, jag vet inte riktigt.
Nä, ush vad tråkigt det här blev. Jag måste få ordning på mitt rum så jag får skrivbordplats till datorn så att jag kan designa lite. Denna blogg börjar bli nog så tråkig nu.
___________________________________________________________________________________________
I have to go to the dentist but I honestly don't know if I should call a private one or the other one (I have no idea what to call it) and in the end I got to the conclusion that this blogg has reached its most boring point yet.
Español para todos!
Man ska ju inte ropa hej fören man är över ån men jag chansar och gör det ändå. En vän skrev på chat att hon fått mail angående restplatser på spanskakursen som vi båda har sökt. Jag loggade snabbt in på min studentmail och fann att även jag fått ett mail. Det stog att alla intagna inte dök upp igår och att det nu ska fyllas på med reserver. Jag och min vän svarade att vi gärna vill gå kursen men hurvida vi verkligen kommer in är beroende av hur många av tidigare reserver som tackar nej. Men jag ropar ändå hej och hoppas att allt löser sig.
I övrigt vet jag inte riktigt vad jag håller på med just nu...
______________________________________________________________________________________________
I'm hoping that I get in to the Spanish class and that I can get even more language confused than I already is. Nothing is sure yet but I'm getting closer....
Hell just froze over
I called the guy and the guy is gonna send me some papers, the wheels are rolling and you will hopefully in a distant future find me behind the wheel of a car. I'm taking my drivers license.
Other things on the check list of today is to sneak myself into spanish class and enjoy a beer or to with a friend (or to). My lazy ass couldn't find the strength or will to apply for spanish in good time so now it is too late and I am number seven on the waiting list. Class starts today so I'm gonna call and hopefully get the answer that I can always show up and see what the teacher say.
Yeey for broing new life starting today
_______________________________________________________________________________________________
Dumma, dumma mig. Att jag aldrig kan lära mig att göra saker i tid. Jag har liksom aldrig klarat av att veta nästan fem månader i förväg vad jag vill göra (men ändock är jag skadad av det när jag tittar på jobb) och den här gången då jag nästan vad säker, klarade jag ändå inte att söka i tid. Och naiv som jag är trodde jag att restkurser faktiskt innebar att det fanns platser på dom, inte att man blev nummer sju på väntlistan. Vi får se om jag get upp och söker i tid till nästa termin eller vad jag gör.
Men, jag ha klarat av att ringa till körskolan iallafall, papper ska skickas imorgon och inom en snar framtid kommer jag att börja. Det är tydligen så att hon som äger hela butiken brukade köra mig till skolan när jag var liten (jag var ett litet special case som hade taxi till skolan, men mer om det vid ett annat tillfälle). Men så är det ju alltid när man kommer hem till där man växte upp, alla känner alla, på ett eller annat vis. Jag kan aldrig bestämma mig om jag tycker det är sharmigt eller irriterande. I vilket fall så verkar folk i allmänhet gilla mig bättre när jag kommer hem än när jag faktiskt bodde här (men mer om det vid ett ytterligare annat tillfällle)
Dagen fortsätter...
Testing, testing
Okej, jag börjar lite försiktigt, lite trevande sådär. Jag gillar ju att blogga och vill gärna skriva saker som andra gillar att läsa. Jag skriver för att jag måste, för att det kliar i fingrarna och för att jag har så mycket jag vill ha sagt och berätta men till syvende och sist vill jag att andra ska vilja läsa. Det är just viljan att läsa som peppar mig till att skriva, när andra ser fram emot att läsa vad jag skriver och det jag skriver kanske väcker en tanke eller två.
Jag började med denna blogg. Fortsatte sedan med USA bloggen för att utveckla mig och försökte använda mig av det som jag lärt mig med spanien bloggen. Nu har jag inga fler äventyr som jag kan skapa en ny blogg av, så jag återgår till min första för att fortsätta mitt "everyday life (typ).
Planerna just nu är:
- Ta körkort
- Lära mig spanska
Så det är ungefär vad denna blogg kommer att handla om (och naturligtvis vad jag har tänkt på). Men det kommer att bli några förändringar bland annat en helt ny design och lite språkförvirring.
________________________________________________________________________
Howdy folk's, the non native swedish ppl are not familiar with this, my first blog, but I sure hope that you will be. I'm gonna write in this blog in both english and swedish and it is not gonna be a direct translation (if non at all) and if you'r really curious about what I wrote in swedish, then use google translatior.
Plans for this immidately future:
- Drivers license
- Learning spanish
But of course, as well, my thoughts about my life and all else.
_____________________________________________________________________
Lo siento gente, no comprende espanol tan bueno para escribir un blog sobre mi vida....
Egentligen
Egentligen kommer jag väll inte göra så himla mkt på denna blogg (mer än att publicera bilder på mitt pyssel om jag kommer så långt någon gång) utan mer på Spanien bloggen. Och jag hoppas på att den blir långvarig men man vet ju aldrig, får jag inget jobb så får jag försöka någon annanstans.
Rörigt
Försöker bringa lite ordning i ett kaos... inte lätt. Men jag är mäkta stolt över mig själv när jag sitter och filurerar i koden för att få det som jag vill. I vilket fall så har jag lagt till länkar till mina andra bloggar. USA bloggen och Spanien bloggen. Den ena snart pensionerad och den andra knappt nyvaken.
Förhoppningsvis kommer jag inte att stå med lång näsa med Spanien bloggen utan kommer att tänka vad kul det var att jag började så tidigt med den.
I'm to old for this shit...
Det ligger en paradox i att klaga på de som klagar och snacka skit om skitsnackare. Inte för att jag inte gör det ändå. Känner mig för gammal för att livet ska kretsa kring vad andra gör och inte gör. Men det är klart, som "skrivare" är jag beroende av att andra är intresserade av åtminstone vad jag skriver. Om de snackar skit om min person kan jag inte göra så mycket med, jag får helt enkelt bara tacka för intresset.
Men om man klagar eller snackat skit kan man ju iallafall sluta med något bra.
Ursäkta röran, jag bygger om...
Ok, då när dammet har lagt sig efter året i USA och jag börjar komma underfund med vad jag håller på med, på ett ungefär, tänkte jag börja med bloggarna igen. De kommer att växa till antalet och jag hoppas att det som finns i mina tankar är av värde att publiceras på internet.
Denna är dock högst personlig och är nog endast av intresse för de som är av intresse av mitt liv. Vilket typ blir mig själv och mamma och kanske faster :)
Skämt åsido. Jag tänker inte ändra så mycket på innehållet i denna blogg. Den får vara så rörig som den är.
Just nu sitter jag i Oslo och tycker synd om mig själv eftersom jag inte fick ändan ur vagnen och skaffade sommarjobb i tid. Men jag får helt enkelt tänka på att skaffa jobb till hösten i tid istället.
naimy.blogg.se/unitedstates
För er mina trogna vill jag berätta att mitt tillhåll några månader framöver är här --> naimy.blogg.se/unitedstates
lite flashigare, lite nya, lite mer uppdaterad!
återkom hit någon gång under sommaren :D
lite flashigare, lite nya, lite mer uppdaterad!
återkom hit någon gång under sommaren :D
